Klämfredag

Rasmus var ledig från skolan i fredags och för länge sen hade vi visst pratat om att åka över till Helsingör den dagen. Det hade jag alldeles glömt bort, men Rasmus har bra minne. Vi fick skjuts in till Knutpunkten och tog färjan över till Danmark. Det var inte så mycket folk på båten så vi hittade genast en plats att sitta på. De där 20 minuterna som turen tar går väldigt snabbt, känns det som, och innan vi visste ordet av var det dags att gå av färjan igen.

Anledningen till att vi åkte dit var att jag berättat så mycket om den världsberömda, goda glassen på Brostraede. Mitt på en otroligt smal gågata en bit från färjeläget ligger den här glassbutiken. Den är mycket liten och kön ringlar sig alltid lång utanför. Jag gillar inte glasstrutar annars, men deras hembakta strutar är som den godaste kaka. Den är framför allt rejält stor och krispig och inte så tunn. Vi beställde med tre kulor glass....vanilj och choklad. Ovanpå det läggs sen en klick vispgrädde och lite sylt och som grädde på moset trycks en gräddbulle fast på toppen. Vi gick och satte oss på en bänk för att äta klart. När vi ätit nästan halva glassen kom jag på att jag glömt fotografera den som jag tidigare planerat. Jag föreslog att vi skulle köpa en till glass, men Rasmus kände sig nöjd med den han ätit.

När vi gick på den stora gågatan undrade han ifall det fanns några sportaffärer där, och just då dök det upp en precis framför oss. Naturligtvis fick vi då gå inom där en sväng. Lite längre bort på gatan stod en glasmonter fylld med olika fotbollssaker som Rasmus genast blev intresserad av. Vi tittade oss omkring men kunde inte komma på vilken affär den hörde till. I en liten gränd precis bakom fortsatte skyltningen och vi gick in där. På innergården fanns en pizzeria med uteservering. Den var fullsatt. Där på väggen såg vi en skylt med en pil och förklaringen att fotbollsbutiken fanns runt hörnet. Gömd allra längst in på den här innergården fanns en liten butik som var till brädden fylld med kläder, väskor, porslin och i stort sett allt mellan himmel och jord som hade den minsta anknytning till fotboll. Det var rena paradiset för en fotbollsälskande kille.

När vi kom ut därifrån sa Rasmus att han följde gärna med mig ifall det var någon affär jag ville gå in i. Han är väldigt omtänksam. Men då var jag så trött och varm att jag ville hellre åka hem, och det förstod jag att han också gärna ville. Vi hade haft en jättetrevlig eftermiddag och kände oss nöjda båda två. Bättre kunde det inte bli.