fredag 18 december 2015

Lucka 18

Självlysande


När jag var sådär en 12-13 år var det väldigt modernt med sockor i starkt lysande färger som orange och neongrönt. En del kallade färgen för självlysande, men den lyste inte i mörkret. Kanske kallades den så för att färgen var så iögonfallande så man syntes lång väg om man hade sådana strumpor på fötterna. Det var mest tonåringar som anammade den här klädstilen och många vuxna förfasade sig över det. Så har det nog varit i alla tider när det gäller ungdomars klädsel. Det är bara det att efter hand som man blir äldre så glöms en del bort. Då är det ganska nyttigt och ta sig en liten funderare på hur det var när man själv var ung. Många gånger är det då lättare att förstå och acceptera ungdomars klädsel och levnadssätt idag.


Det fanns inget tonårsmode att tala om förrän på 50-talet. Vi kan tacka Gunilla Pontén och Kerstin Lokrantz för det. De två var Sveriges mest populära tonårsmodeller och många unga flickor ville likna dem. Vilken tur att jag var tonåring just då. Det var fortfarande inte så enkelt att hitta något ute i affärerna men det spelade ingen roll, för jag sydde ändå mina egna kläder med hjälp av min mor. I regel såg jag en kul modell i en tidning och sen diskuterade vi hur den skulle sys. Tygaffärer fanns det ganska gott om förr, och det finns inget roligare än att gå in i en affär som är smockfull med tyg i alla mönster och färger som tänkas kan.


Modet med neonfärger höll i sig ett tag och jag minns att jag sydde en orange tunika som jag hade till svarta långbyxor. Det är mycket möjligt att det var då som min fascination för den orange färgen började. Kanske som en slags protest, vem vet. I vilket fall som helst så har den här färgen hängt med mig i alla år och jag tröttnar aldrig på den. Mina ögon dras automatiskt till allt som lyser orange. Jag tror det är mer än jag som har upptäckt att den färgen har magiska krafter...nästan magnetiska. Varför är annars nästan alla REA-skyltar orange?


 Ja, REA står det väl knappast längre utan det står SALE, så att alla svenskar säkert ska förstå vad som menas.


34 kommentarer:

  1. Intressant att få läsa bakgrunden till att det blev orange för dig. En färg som jag också "alltid" gillat. Tror att det kan ha startat med att jag gillade Holland när de spelade fotbolls-VM 1974 med en ny offensiv stil och många profiler i elvan. Precis som du gick jag gärna omkring i färgstarka kläder. Fast jag sydde dem inte själv. Dina talanger måste du haft stor nytta och glädje av i hela livet. Morgonkram Bosse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Holland är även mitt favortifotbollslag.

      Radera
  2. Det började tidigare. Jag spelade fotboll i ett lag som hade randiga tröjor i orange och svart. IF Leikin var namnet på laget. Tuff fotbollsdräkt. Jag hittade även ett par fotbollsskor som hade orange ränder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det laget hade jag säkerligen gillat. Rasmus har också en hel del orange fotbollsskor. Jag tycker ni har väldigt bra smak båda två.

      Radera
  3. Minns inte att jag hade några självlysande strumpor... men jag har en orange tröja som min mamma stickade åt mig... och jag har den kvar - nästan i nyskick. För även om jag tycker orange är en härlig färg, så tycker jag den lyser alldeles för mycket när jag får den på mig.
    Hm... vi är nog lite efter vår tid här uppe... här står det fortfarande REA på svenska :)
    Ha en bra dag!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är sparsmakat med REA skyltarna här. Överlag är det väldigt mycket skyltar med engelsk text på vårt stora köpcenter.

      Radera
  4. Haha, jag skrattar glatt åt din sista replik om sale. En fin knorr!
    Självlysande sockor minns jag också att man skulle ha en period även om jag tror att jag aldrig ägde ett enda par.
    Jag har en orange linneklänning som är modern med jämna mellanrum. Däremellan får den vila sig i garderoben, men det händer att jag tar den på mig när jag känner för att pigga upp både mig och min omgivning. Färger har stor betydelse för humöret.
    Ett fint och lysande exempel på ditt kalendertema!
    Ha en fin dag!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Så underbart att ha en klänning som passar år efter år. Orange är en uppiggande färg och färger har definitivt stor betydelse för humöret.

      Radera
  5. Orange, eller brandgul? Då jag var barn sa vi alltid brandgul, tyckte att det lät lustigt då vi började säga orange.
    Vi får vara glada så länge vi har svenskan kvar i vårat land, snart är allt anpassat till invandringen, lite synd kan jag tycka. För visst heter det REA.
    Ha en bra dag! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag sa också brandgul när jag var barn, och jag tror att min farmor höll fast vid det ordet i hela sitt liv. Ett ganska beskrivande ord på färgen.

      Radera
  6. Ha Ha - Sale ja så vi förstår :-)
    Orange är också min färg! Du får min beundran att du syr själv. Tack för dagens härliga lucka - jag tar de knallrosa strumporna! Ett minne dyker upp när jag ser bilden med de gula byxorna och toppen i rosa - inte just de modellerna men färgerna hade jag för flera år sedan - alltså då jag var ung :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. De färgerna har jag med haft! Så kul att du också gillar orange. Jag undrar vad det egentligen är som gör att man gillar en bestämd färg.

      Radera
  7. Härhemma är det enda som lyser i orange en reflexväst och så katterna, då! Och, just, ja - mina knallrosa gympaskor har faktiskt lika knallorange skosnören!
    Minsann är det tur att det står "SALE", hahaha!

    SvaraRadera
    Svar
    1. När Rasmus kasserar sina fotbollsskor får jag alltid hans färgglada skosnören...de är ofta orange.

      Radera
  8. Så duktigt av dig att kunna sy dina egna kläder, det måste vara roligt.
    Jag har varken som ung eller nu följt något mode, tror jag, köper det jag tycker om och trivs i. Jag är nog mycket omodernt klädd, men jag tänker inte på det.
    På våra morgonpromenader brukar vi ofta se skor i alla olika grälla färger, kanske praktiskt, men jag har svårt att tycka att det är snyggt. Men, vi är ju olika och tycker olika.
    Sale, den var bra. Varför måste vi blanda in andra språk då vi talar eller på skyltar, det har jag aldrig förstått och tycker inte om det heller. Gammalmodig, kan tänka.
    Kram och sköt om dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker exakt som du...vi har så många ord i svenska språket, så det täcker allt och vi behöver inte använda engelska för vardagsorden. Det finns ju i så fall andra språk också som skulle kunna användas, men här i landet verkar det som om bara det har sitt ursprung i USA så är det toppen, om det gäller ord, helger eller vad som helst.

      Radera
  9. Jag sydde också mina och barnens kläder ja till och med Kjells kläder. Men nu finns det inga tygaffärer kvar! .Orange tycker jag inte om så den får du behålla för dig själv! :-)....................SV:.Jag tycker om färgen på min amaryllis ! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag sydde också en del jackor och skjortor till Göran när jag var yngre, men det är inte lika kul som att sy barn och damkläder.

      Radera
  10. Visst minns man. Kommer du ihåg tyg i orange (det använde jag) med svarta prickar. Det var ju nästan så man fick epileptiskt anfall då man tittade på det.
    Annars var det en hel del shockrosa och neongrönt. Snart har vi det nog här igen. / Britt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog minns jag det tyget! Tror knappast jag hade köpt det idag. Neonfärgerna är ju modernt bland sportmodet, så det är säkert på väg in bland vardagsmodet också.

      Radera
  11. Tänk du, om man hade haft ring i näsan på 60-talet. Ock ock ock... Men Beatles-luggen var nog så chockerande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, varje tids mode har nåt utmärkande. Idag verkar Beatlesluggen ganska mesig.

      Radera
  12. Hi hi ... fniss och åter fniss . . .
    Vad bra du berättar Gunnel sant och intressant, men tyvärr mig mins jag inte de neonfärgade sockarna.
    Men de färgerna har ju kommit och gått under åren, minns att döttrarna hade det i varje fall.
    Sydde oxå kläder till mig och barnen men fick gå på skur först. Ja det fanns många tygbutiker på 60-70-talet.
    Faktiskt gillar jag oxå orange även rött, precis som du beskriver då drars jag till starka färger, jag har många kläder och sjalar i orange.
    Lustigt att det blir så.
    Kram / Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan undra vad det är som gör att man dras till en viss färg, eftersom det är så olika från person till person.

      Radera
  13. Gick på sy kurs och fick mig en 'kick' blev mer intresserad.
    Mobil stavning rättare gör mig galen.
    Gillar ej att skriva på den men ibland händer det hi hi. ..
    Det gäller att vara observant.
    Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sånt händer mig med allt som oftast.

      Radera
  14. Åh, vad jag önskar att jag också kunde sy mina egna kläder....Måste vara roligt att kunna göra det :)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är roligt att sy ...helst festkläder, men jag köper en hel del färdigt. Det är bara när jag fått för mig att det är en speciell modell jag vill ha och som jag inte hittar i affärerna, som jag syr till mig själv numera.

      Radera
  15. REA heter det... jag gillar dessa neonfärgare män som jobbar vid båtar, flygplatser, vägar... ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Naturligtvis heter det REA....i varje fall i Sverige.

      Radera
  16. Orange är en varm och pigg färg. I flera år hade jag många inredningsdetaljer i orange och några kläder. När min mor vävde ylleplädar på 60-talet så beställde jag en i orange och lila. En mycket ovanlig kombination på den tiden. Den pläden används fortfarande.
    På 70-talet var en av mina favoritklänningar en lysande neongrön sak i A-modell. (Jag syntes på lååångt håll!)
    Min älsklingsfärg är svart, som ju egentligen inte alls är någon färg. Jag är smått galen i allt svart. Och faller ofta för svart och vitt tillsammans.
    Redan 1970 målade jag kökssnickerierna blanksvarta. I mitt nuvarande kök har jag svarta väggar men vita snickerier. Älsklingsfärg nr 2 är blått, gärna åt turkoshållet som är väggfärgen i mitt vardagsrum. Det är härligt med färger. Och svart! ;)
    I vårt land ska det stå REA på skyltarna - det är ju en förkortning för realisation. Jag har aldrig hört något om "salelisation"! ;)
    Oj, vad det här blev långt! Förlåt!
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Nej, någon salelisation har jag aldrig varit på. Det är kul med färger. Jag gillar också svart, för det går att sätta till vilken annan färg som helst och det blir snyggt.

      Radera
  17. Vilken härlig adventskalender du har här. Själv tycker jag faktiskt att du är en alldeles enastående självlysande person. En härlig kvinna som ger så mycket goda energier och även manar till eftertanke ibland.

    SvaraRadera