söndag 6 september 2015

Oförklarligt


Ibland när man tänkt ut saker, upptäcker man att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på. 


Det är ett fenomen som jag ofta stöter på. Ibland är det t.o.m. så att jag själv börjar undra hur jag över huvud taget kom på idén. Då betyder det oftast att den är garanterat ogenomförbar. Men är det så att jag tror det allra minsta på min idé, så startar jag Operation övertalning. Jag lägger fram så många argument jag kan komma på. Detta gäller givetvis när det är något jag vill att Göran ska snickra ihop till mig, eftersom mina egna färdigheter inom det området är så gott som obefintliga. 



29 kommentarer:

  1. Haha, känner igen det där! Jag brukar kunna lyckas med det mesta....jag är expert på att handla först och tänka sen! :)

    SvaraRadera
  2. Jag är dålig på detta med idéer men ibland kan det komma en snilleblixt.
    Fint att du har din Göran som kan fixa till saker och ting.
    Kram och trevlig dag till dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Idéer har jag så det räcker och blir över, men det är värre när de ska förverkligas.

      Radera
  3. Så är det ofta. Jag får också ofta idéer - som tavelväggen häromsistens. Men för det mesta inbegriper de även maken för att de ska kunna förverkligas.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
  4. Åh ja, det känns igen detta med idéerna. De är rätt många här också...och troligen genomförbara om Uffe skulle vara med på en kant. Oftast är han inte det...och så blir de idéer som tas fram när det går att överrumpla honom någon gång längre fram istället. Om jag kommer ihåg dem.

    SvaraRadera
  5. Jag känner igen det där med idèerna .Men numera har jag bara såna som jag själv kan genomföra! ...........................................SVAR:Världen behöver mer kärlek till varandra.Kram!

    SvaraRadera
  6. Haha! Kvinnans list övergår mannens förstånd :)
    Och övertalning brukar alltid fungera.....
    Ha en fin söndag
    Kram

    SvaraRadera
  7. Jag kallar det kreativitet. :-) Fin söndag till dig. Kram

    SvaraRadera
  8. Men det där känner jag igen! Ibland får man ju fundera en och två gånger....

    SvaraRadera
  9. Ha ha ha oj vad jag känner igen mig. Jag är också full av friska idéer som när det sedan kommer till kritan kanske inte var riktigt så bra som jag trodde.
    Men du vet.......man måste våga för att vinna och det blir ju oftare rätt än det blir fel. Än så länge.
    Men ibland undrar man efteråt hur fasen man tänkte där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bättre att försöka och kanske misslyckas än att inte göra något alls.

      Radera
  10. Ja det där med att kläcka idéer känner jag igen. För många år sedan, på den tiden när man spelade in TV-program, brukade jag be yngste sonen spela in Timell men tyckte det var konstigt att han misslyckades så ofta. Till sist berättade han att det blev så jobbigt när programmet gav så mycket idéer som han sedan fick hjälpa mig förverkliga.

    SvaraRadera
  11. Hahahah! Det här känner jag igen! Min man säger att jag är som Madicken! Får mina infall lika fort som en gris blinkar! :)

    SvaraRadera
  12. Svar
    1. Det går säkert att träna upp den förmågan. Jag tror jag är en naturbegåvning.

      Radera
  13. Ja, känner igen mig. Tänk om allt gick som i tankens värld! Fast ibland har jag rätt (visionen är egentligen bra) och karlarna bara inte försöker tillräckligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ligger kanske lite sanning i ditt påstående.

      Radera
  14. Förr, när Lasse var frisk, då funkade en så´n strategi... nu får jag fixa ev. snickeri själv och då blir det inte av... är ju född med tummen mitt i handen :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är tacksam så länge Göran kan fullfölja mina ideér.

      Radera