När jag var barn så fanns det speciella kläder man hade på sig till städning. Det såldes städrockar och en slags längre scarf som damerna virade runt huvudet för att skydda håret...från damm då kanske. Det såg ut som en slags turban och var jättefult. Som tur var så hade min mor aldrig något sådant om huvudet och jag har inget minne av att hon hade en speciell städrock heller.....men hon var väldigt förtjust i att städa. Den genen har hoppat över mig. Nästan alla "tanter" jag kände när jag var barn såg ut som de som är med i Anderssonskans Kalle-filmerna. På den tiden kallade man vuxna kvinnor för tant om man var barn. Du var absolut inte populärt att tilltala någon med. Då var inte tant ett skällsord utan mer bevis på vördnad.
Hattar tycker jag är väldigt tjusigt, men jag förstår mig inte på det där turbanmodet. Jag har aldrig sett en kvinna som är snygg i turban. Nu går tuban att använda till något bättre fick jag se häromdagen. En liten filmsnutt visade en ung tjej som demonstrerade hur man skulle få till stora vågor i håret utan att locka det. Hon tvättade sitt hår och kletade i en del olika grejer, sen la hon en T-shirt på ett bord och böjde sig över den. Då kunde hon lägga sitt långa hår i veck ovanpå tröjan och sen tog hon nederkanten på den och knöt bak nacken. Därefter tog hon ärmarna och vek hela tröjan över håret och virade in hela klabbet så det såg ut som en städklut. När håret var torrt och hon plockader bort T-shirten var hennes hår så tjusigt vågigt.
Mitt hår är så kort så jag kan inte lägga det i några veck inuti en T-shirt och det vete fåglarna om jag vill gå runt med en klut runt huvudet. Jag håller mig nog till min varmluftsborste.
Inte så snyggt med städrock men jag kan se det praktiska i det. Turban har jag bara när jag målar tak.
SvaraRaderaDet lät ju väldigt fiffigt mad tröjan, man kan inte annat än beundra personer om kommer på sådant där.
Jag har lite gamla kläder som jag använder i trädgården och när jag nån gång målar något. Turban var fiffigt då, för jag brukar vara alldeles prickig i håret.
RaderaGod förmiddag! Jag har inte städrock när jag städar Fiffigt med tröjan Men jag har som du alldeles för kort hår för att göra på det viset! ............................Ja fy vad det är kallt!!! Här har det regnat hela natten och det vill inte sluta regna ! Kram!
SvaraRaderaIdag är det mycket enklare med tvättmaskin i alla hem, så då kanske inte en speciell städrock är så nödvändig.
RaderaVisst var det annat att städa förr, hahaha ! Det var så jobbigt och alla städare på fredagar !
SvaraRaderaNu är det mycket lättare med allt.
Jag städar alltid på torsdagar, och det har jag gjort under många år.
Jag tycker om att städa, men bara hemma hos mig själv, bra motion, hihi...!
Kram vännen !
Håller med dig om att det är bra motion...men kanske inte så kul. Storstäda gillar jag däremot. När jag får vända upp och ner på allt och ställa i ordning sen. Då syns det att jag varit i farten och jag känner mig väldigt effektiv.
RaderaVilken tur att städrocksmodet har försvunnit :)
SvaraRaderaOch t-shirt knepet har jag aldrig hört talas om, men det verkar jobbigt att gå runt med en sån på huvudet tills håret är torrt....
Kram
Du har annars hårlängden som behövs, men ditt hår är så vackert vågigt så du behöver inte prova det.
RaderaEn sån där typ städklut använde jag alltid i ladugården för att inte få så hemskt mycket ladugårdslukt i håret. Inte var det vackert precis som du säger, men det var enda alternativet.
SvaraRaderaHa en skön dag!
Kram, Ingrid
Jag minns att min farmor alltid också hade en sån klut när hon var i ladugården.
RaderaSå väl jag känner igen mig i din beskrivning om hur det var en gång....
SvaraRaderaDet fanns "tanter" som hade håret i en hårklut/turban men hur jag än funderar så tror jag inte att min mor använde sådan. Däremot så användes huckle, en duk som knöts i nacken. Sådant använder jag i bageriet också för att inte hårstrån ska blanda sig i smeten.
Någon t-skjorteturbaninläggning blir det inte här heller. Det lät jobbigt
Men en bra återanvändning är det säkert.
Kram
Huckle använder jag med och det var ganska populärt när jag var tonåring också. Det tycker jag är mycket snyggare än turban.
RaderaVisst hade de flesta klut och städrock förr. Men jag minns faktiskt inte att min mamma hade heller. Min mamma hade permanentat kort hår, så det behövdes inte för att hålla håret i styr.
SvaraRaderaNär jag växte upp tvättade man ofta håret på kvällen och rullade allt i en handduk, nästan som du skrev, och när man rullade upp håret så var det precis lagom vågigt. Nu har jag också för kort. / Britt
Jag minns när man rullade upp håret på spolar med plastpiggar. Hur i all världen klarade man av att sova?
RaderaMin mamma hade en "städrock", ett förkläde som bands omlott. Detta typ av förkläde hade hon alltid på sig när hon kokade och bakade, kanske inte speciellt städade, men när hon var i köket.
SvaraRaderaMin mor hade också alltid ett heltäckande förkläde. Det tycker jag är nästan nödvändigt när man lagar mat, och det finns otroligt många snygga modeller.
RaderaJag har aldrig någonsin sett min mamma i en städrock. Hon hade alltid städhjälp och de hade dessa hemska fula rockar på sig kommer jag ihåg. Själv har jag heller aldrig ägt något sådant plagg - trots att jag aldrig haft städhjälp. När det blev jeansmode för alla tror jag att städrocken försvann av sig själv.
SvaraRaderaDäremot har jag alltid på mig ett rejält förkläde när jag lagar mat. Och min pappas gamla läkarrockar använder jag som målarrockar.
Kram från Ingrid
Förkläde använder jag med och det är mer ett klädesplagg som följt modet. Många modeller är väldigt tjusiga, men kanske inte så praktiska.
RaderaBåde min mormor och farmor hade sådana städkläder som du beskriver.
SvaraRaderaTror att min mamma också hade ett par städrockar.
Det där med att kleta in håret och sedan vira in det i en T-shirt låter mysko. Inget jag skulle prova på.
Men vad gör man inte för att vara fin. :)
Kram!
Ja, man ska aldrig säga aldrig, men så länge jag har så här kort hår funkar det dåligt.
RaderaJag tycker att det ser fint ut med klut! Är nog färgad av de käcka 40- och 50talsaffischerna om de effektiva och alltid glada husmödrarna! Tant Barbro, på gården där jag var dagbarn, hade både städrock och klut och jag minns henne bäst där hon gick runt i stora salen, vispandes en smet och sjöng operaarior med en synnerligen falsk sopran... :D
SvaraRaderaOch tant Siri, professorskan, hon hade alltid en hatt i form av en turban med en stor gnistrande sten mitt på. O, så elegant hon var!
Det måste finnas många som gilla turban, annars skulle det väl knappast gå att sälja. För mig är dock turban förknippat med en sur "tant" som bodde i samma hyreshus som vi när jag var barn. Kan mycket väl vara det som påverkat min smak.
Radera