En gammal goding

Jag följde med Rasmus och hans föräldrar till Ullared för ett tag sen. Rasmus visste precis vad han skulle leta efter där. Först och främst en ny innebandyklubba och sen lite grejer så han kunde "pimpa" morfars bil. När han var liten gillade han inte den här bilen, för den såg inte tuff ut. Det är en vit Volvo 240. Min far köpte den ny för 27 år sedan och när han gick bort så fick jag överta den. Vi har haft den som en extrabil sedan dess. Det var väldigt bekvämt när vi jobbade båda två, eftersom vi inte hade samma arbetstider och inte heller jobbade i närheten av varandra. Bilen går som en klocka. De reparationer vi haft på den är lätt räknade. Snart är den dessutom skattebefriad.

I takt med att Rasmus blivit äldre så har hans tycke och smak ändrats och nu tycker han att det är en "cool" bil. Nu används den mest till att köra kortare sträckor, som till "tippen" eller när Göran ska iväg och träna duvorna inför flygtävlingar. När min bil var inne på verkstaden en längre tid för reparation var det väldigt bra att ha en extrabil som fungerade.

Rasmus har stora planer för Volvon. När han tagit körkort vill han gärna överta den, och jag tror nog att Göran och jag klarar oss med en bil då. Men den måste se lite tuffare ut, så han köpte Wunderbaum och tärningar som ska hänga i backspegeln. Han ville köpa en annan ratt också, för den som finns nu är stor som ett "dassalock" enligt Rasmus. Det får han nog vänta med, men då ska han ha en rattmuff också har han bestämt. När han blir ägare till bilen ska han lackera om den i Chelseablått och sätta på lite dekaler. Chelsea är favoritlaget för tillfället. Jag vet inte om morfar Göran är så pigg på att åka runt med en "pimpad" bil. Rasmus får nog lugna sig tills han övertar bilen.

Inlägg 10 i Blogg 100