Den som spar han har

När jag var barn fick jag en spargris i present. Det var en trind grisskär liten nasse med en fyrklöver bak örat. Det fanns inget hål med ett lock i botten, så de pengar som lades i fick stanna kvar tills den var full. Men det finns lösningar på allt. Med hjälp av en kniv gick det att pilla ut mynt från den smala springan i ryggen. Hålet blev ganska stort med tiden. Till sist "tappade" jag grisen i golvet och den gick i så många bitar att det var helt omöjligt att laga den. Den här lille nassen finns alltså inte mer, men jag har kvar min fars gamla pengaskrin, som han använde i många år. Det är en plåtlåda som har en lös insats bestånde av två fack med lock över. I de här små facken förvarade far mynt och i det stora la han sedlar. Jag har det mest till att samla olika småprylar i. Det finns alltid sånt som inte direkt passar att ha någon annanstans och då är en sån här extra låda perfekt.

(bild lånad från nätet)

I skolan sparade vi också. Det var en stor trälåda med små fack......ett fack för varje elev. En gång i veckan var det "spardag" och då fick alla som hade pengar med sig gå fram till fröken och lägga i sina pengar. Så hemskt det måste ha känts för de barn som aldrig kunde ha pengar med sig till skolan. Tack och lov så slutade skolsparandet så småningom.

(bild lånad från nätet)

Jag minns även en sparbössa som jag fick från banken. Det var en tung sak. Här fanns en lucka i botten, men man var tvungen att gå till banken för att få den öppnad. Då blev det ju automatiskt också att pengarna sattes in där. Nu vill inte banken ha hand om kontanter längre så att spara i sparbössor borde ju egentligen vara något som var helt förlegat. Men jag tror faktiskt aldrig att det blir det. Det går fortfarande inte att använda Visakortet överallt så det skadar inte att ha lite kontanter hemma. Dessutom är det ganska kul att se hur pengahögen växer. Den chansen har man aldrig med ett bankkort. Det är lika litet och platt om det är värt mycket eller litet pengar.






Det finns så många annorlunda och kul sparbössor idag. De kan se ut i stort sett hur som helt. När jag var och hälsade på Daniel köpte jag en ny sparbössa, som ser ut som ett jättestort läppstift. Pengarna jag lägger däri används inte enbart till smink eftersom jag tycker det räcker så bra med min naturliga skönhet. I stället används det som hamnar i den sparbössan till saker jag blir glad av, som teaterresor och andra småutflykter.