fredag 27 juni 2014

Dåligt samvete


Så fort alla koltrastungarna flyttat från vår altan, tog vi bort boet. Hur kul det än är att studera dem, så vill vi gärna själv också kunna använda vår altan. Precis utanför staketet har jag en del kryddor planterade och det är även tänkt att jag ska ha en slags hängande kryddträdgård i ett av altanfönstren. Då blir det besvärligt att ha hyresgäster som sicksackar mellan myntor och timjan. Dessutom kommer Zoé hit om några veckor, och då är det så praktiskt att kunna vara där ute och leka.

De sista dagarna jag varit i trädgården och jobbat, så har koltrasthonan följt mig i hälarna. Ungarna har jag inte alls sett till. Det är möjligt att hon ville diskutera en förlängning av hyreskontraktet, men jag har bestämt mig för att inte hyra ut altanen mer. I går kväll kom hanen och satte sig på staketet igen och tittade upp mot taket. Han satt där en lång stund innan han flög iväg. Han blev kanske helt chockad när han upptäckte att boet var borta. Jag kände mig som en stor skurk.

19 kommentarer:

  1. Jag hänger nog inte riktigt med.....menar du att du tog bort deras bo innan ungarna var flygfärdiga? I annat fall kommer de väl inte tillbaka till boet när de en gång lämnat det. Vi hade ett koltrastbo i trädgården en gång. Byggde helt öppet , drygt 1 m ovan marken på vår vattenslag som hängde mot förrådet. Älskade att titta på dem men så en dag, som det ska vara., var de helt tomt i boet........

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det skulle jag aldrig göra. Paret fick 3 ungar som jag hjälpte till att passa för skatorna. Tyvärr strök en unge med ändå. När alla flyttat ut från vår altan tog vi bort boet. Jag har skrivit en hel del inlägg tidigare och berättat om hur det gått för dem. De finns under etiketten Djur och natur. Koltrastarna lägger ägg några gånger under sommaren och nu tyckte de väl att det var dags igen. De får gärna bo någon annanstans i trädgården.

      Radera
    2. Tycker jag läser det mesta du skriver/fotar men detta (inlägg under djur/natur) har jag missat. Fantastiska bilder på vår natur!

      Radera
  2. Dom ville nog tinga boet till nästa år!!!!!!!..............Svar:Och du.... dom har de godaste jordgubbarna! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser att de flyger in i häcken, så det byggs nog där för nästa omgång ägg i sommar.

      Radera
  3. Jag förstår hur du känner dig. När vi tog bort bo från stegen och sedan boet övergavs. Det var inte heller roligt. Och när vi tog mulle i fällan - inte heller kul.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De får gärna bo i vår trädgård, men altanen vill vi ha för oss själva nu. Det räcker med att de fött upp en kull med ungar där. Man vil ju att alla ska ha det bra.

      Radera
  4. Jag har också dåligt samvete... men inte för samma sak som du... utan för att jag inte hunnit med att läsa och kommentera här hos dig. Nu är vi hemma igen och ordningen är återställd... har läst ifatt :)
    Ha en fin helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tiden kan inte räcka till allt. Du behöver inte ha dåligt samvete. Jag tycker det är kul när du kommenterar men du ska absolut inte känna det som ett tvång. Ibland läser jag inlägg hos mina bloggkompisar utan att kommentera och jag hoppas de tycker det är ok.

      Radera
  5. Ja du, som du vet så har jag haft "pippi-problem" även jag, så du har min fulla förståelse. Dina "ungar" blev i alla fall inte utkastade innan de lämnade boet själva, så du behöver nog inte känna samma dåliga samvete som jag.

    Hos oss har det varit lugnt i ett par dagar, och jag jobbar på att lämna det hela bakom mig. Men jag blir ständigt påmind när jag hör en mås skria. Hoppas ändå att de bara flyttat på sig, så inget sorgligt har hänt ... :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen inte lätt och veta hur man ska göra. Det är kul med djur, men de får inte ta över hus och trädgård helt.

      Radera
  6. Var person eller fågel har sin tid att bo på altanen, nu är det ni som får husera där. Kanske det går att sätta upp en liten låda utanför altanen till koltrastparets nästa häckning?
    Kramar Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi ska försöka fixa till olika ställen som verkar mer inbjudande än vår altan.

      Radera
  7. Ja, det kan jag förstå att du har lite dåligt samvete. Samma sak hände oss förra året, men det var duvor som hade flyttat in på vår balkong. Men till slut tröttnade vi på all duvbajs och röjde upp. Men nog såg de lite vilsna ut ett tag där efter.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Duvor skulle jag inte vilja ha på min altan. Våra duvor har tack och lov ett eget hus.

      Radera
  8. så har vi också haft på stugan, var tvunget att flytta "boendet", jag tyckte så synd om fåglarna,
    och fick dålig samvete för det, men man vill ju inte heller fågelskit överallt...!
    kram på dig och ha en fantastisk dag !!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett stort dilemma. Man är ju glad att de vill vara i närheten, men efteråt fodras en stor sanering.

      Radera
  9. Jag tror inte ungarna har nån användning av boet när det väl hoppat ut, så du behöver inte ha dåligt samvete. Nu är det er tur att njuta av altanlivet.
    Ha en fin helg
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har nog rätt, för efter att ungarna ramlat ner på altanen, så höll de sig där hela tiden och flög aldrig upp i boet. Det måste ha varit trångt där för alla tre, för vi såg när vi plockat ner boet att det var inte så väldigt stort.

      Radera