Nu hoppar jag ner

Två dagar i rad har jag spytt galla över behandlingen av det svenska språket, så nu tänkte jag hoppa ner från irritationsspiken och bli vänlig. Jag hade tänkt mig en hel vänlig vecka. Förhoppningsvis vet alla att jag har sjuk humor så mina inlägg ska inte tas alldeles för allvarligt. Lite allvar ligger det dock bakom kritiken. Ifall jag går till doktorn för att jag har ont i ryggen och han skriver ut medicin mot fotsvamp, så köper jag inte det rakt av. Naturligtvis protesterar jag! Han, som yrkesman, måste väl fatta att det är rent åt skogen, och är han osäker kan han väl för höge Farao rådfråga en kollega. Journalisternas huvudsakliga uppgift är att rapportera och ifrågasätta, så jag är övertygad om att de klarar av när de själva blir ifrågasatta. Nu menar jag givetvis när det handlar om yrket. Man måste alltid skilja på sak och person. Visst har vi alla krav som vi ställer på andra människor i vissa situationer, och vi ställer oftast väldigt höga krav på oss själva med. Det är i regel bara ett fåtal personer inom alla yrkesgrupper som inte är riktigt vad man förväntar sig. I de flesta fall gör alla sitt bästa. 

Jag älskar att läsa krönikor i tidningen. Det finns så många duktiga journalister, som skriver om så olika saker. En del är så dråpliga att jag sitter och skrattar för mig själv och en del får mig verkligen att fundera lite extra. Jag beundrar de som kan skriva om ett ämne så att läsaren blir intresserad. I bloggvärlden har jag träffat på både journalister och författare och det är speciellt två som jag har fastnat för.

Den första är Lotta med bloggen Äntligen måndag. Hennes blogg har jag följt i många år för hon skriver så varierat. Hennes reportage om kändisar är helt annorlunda mot de som man kan läsa i skvallerpressen. När hon intervjuar någon får hon den personen att berätta intressanta saker som man aldrig fått veta tidigare. Det är intressanta nyheter och inte bara en massa gammal skåpmat eller skvaller. Kändisarna måste tycka det är kul att få lite vettiga frågor någon gång. Dessutom har hon skrivit en sagobok, som snart kommer att passa perfekt att läsa för mina minsta barnbarn. 

En som också har skrivit en bok är Bosse Lidén. Boken heter Mina fotsteg i ditt hjärta, och den kan jag verkligen rekommendera. Även hans blogg är mycket läsvärd. Hans inlägg är sanslöst roliga och han skriver så underhållande om allt mellan himmel och jord. Dessutom bor han i min födelsestad och det ger ju extra poäng.

Nu ska jag sätta mig och fundera ut några vänliga inlägg. En tuff utmaning. Det blir kanske så att jag den närmaste veckan får hålla mig till att skriva vänliga kommentarer hos er i stället.