Energigivande

Nu är jag hemkommen från min förmiddagspromenad, och har pustat ut. Idag stötte jag på ett helt jaktlag inne i skogen. De hade orange kepsar på sig så de syntes lång väg och där sprang även en hel del jakthundar. Jag har ingen aning om vad de var på jakt efter, men det finns ju lite av varje i djurväg inne i skogen. 

Det var längesen jag gick Zoé-rundan, så idag tyckte jag att det var dags igen. Den tar drygt en timme att gå, men nu var det lite jobbigare att gå där eftersom det låg snö på vägen. Den är så pass bred att bilar kan köra på den, och jag passade på att gå i hjulspåren där snön var lite tillplattad. Det märks att kondisen inte är vad den borde vara, så jag ångrade mig lite när jag kommit ungefär halvvägs. Då var det så dags. Jag kunde ju inte bara stå kvar och hoppas att nån bil skulle komma förbi så jag kunde lifta.  Det där jaktlaget hade nog planerat att stanna där ett bra tag, gissar jag. Visserligen fanns det sittplatser lite här och där, men kanske inte så bekväma.

Jag bestämde mig för att det nog ändå var skönare att komma hem och sätta sig i fåtöljen med en kopp kaffe. Och jag hade rätt! Nu är jag full av energi, och det första jag ska göra är att sätta igång och baka bullar. Affärerna säljer semlor för fullt nu, men jag tycker de är lite väl stora att orka med. Rasmus efterlyste minisemlor, som jag gjorde i fjor, och det är det jag ska ge mig i kast med nu. Då kan jag säkert locka hit honom i morgon. Barnbarnsträffar och motion är den bästa energitankningen.