Ett litet rött paket

Ett par dagar före jul var jag på Väla eftersom jag skulle hämta böcker som jag fått undanlagt. Det är en väldigt fin service affärerna tillhandahåller att packa in paketen i fint presentpapper med tjusiga rosettdekorationer. Det är knappast några problem med detta mesta tiden under året, men när det närmar sig jul så kan väntetiden bli ganska lång. Jag tror nog man skulle kunna lösa det på annat vis. Det är synd om expediterna som både ska ta betalt och slå in en massa paket när köerna bara växer. Jag kan bara föreställa mig hur stressade de känner sig. De arbetar på för fullt, men det hjälper inte mycket. Varför skaffar inte affärsinnehavarna extra personal som har hand om paketinslagningen under den här stressiga perioden? Eller kanske helt sonika meddelar att: "Vi kan inte packa in paket i julveckan". Jag tror nog att många hade accepterat detta. Jag tycker själv att det är halva nöjet att packa in paket snyggt och dekorera.

Bokhandeln jag besökte var proppfull och kön fram till kassan var rejält lång. Tur att de hade nummerlappar där som höll lite ordning och reda. Jag såg när jag tog min lapp att jag hade 21 före mig i kön. OK, tänkte jag, det är väl bara att vänta på sin tur. Antingen det, eller gå därifrån. Men då fick jag ju inga böcker. Jag var förberedd på att det skulle ta lång tid en sån här dag, så jag kan inte påstå att jag blev så stressad av att vänta. Men irriterad till tusen!!!!! På folk som bara måste klaga på allt. En karl stod bredvid mig med famnen full av böcker och ondgjorde sig över alla som kom fram till kassan och ville ha sina böcker inslagna. Det tyckte han att de kunde göra när de kom hem, så det gick lite snabbare för oss andra. Jag surnade till mer och mer över att behöva stå och lyssna på hans gnäll. Äntligen blev det då den här gnällspikens tur att gå fram till kassan.....och då trodde jag att jag skulle svimma. Karlskrället hade mage och säga att han ville ha sina böcker inslagna! Just då skulle jag mer än gärna kunnat anmäla mig som frivillig paketinslagare, och jag hade börjat med att vira in hela karlen i silvertejp. Men eftersom det var så nära jul, och man då förväntas vara snällare än vanligt, så hade jag väl blivit tvungen att pynta honom med en extra rosett.