Pysseldags

Det är tur att man har barnbarn. Då måste man hela tiden vara på alerten och hitta på saker. Det blir aldrig några långtråkiga dagar. Eftersom Rasmus bor så nära mig, så har vi alltid träffats väldigt ofta. Han har själv ofta ringt hit och undrat om han fick komma så vi kunde pyssla. Jag har glatt svarat ja för jag älskar själv att fantisera ihop saker av överblivet material. I alla tider har jag samlat på toarullar, stenar, kottar och andra bra-och-ha grejer. När mina egna barn blev äldre så slängde jag det mesta, men sen när Rasmus började bli intresserad, så fyllde vi på förråden igen.

När Rasmus fick en påse med riddare av sin pappa, så väcktes hans intresse för riddarborgar. Jag hittade en beskrivning på hur man själv bygger en sådan av toarullar, en skokartong och stenmönstrat papper.

Det blev en tjusig borg med både vindbrygga och vallgrav.

Ett annat projekt var att göra en egen mobil. Då passade det bra att morfar hade sitt snickarrum vägg i vägg med mormors pysselrum. Där hittade Rasmus en brädbit som nog skulle passa bra. Den var bara lite för lång, men han gjorde en markering på den och sen fick jag rycka in och såga. Rasmus var mäkta imponerad av mina färdigheter. 

Han har sett att morfar är väldigt noga med att slipa alla kanter så de blir jämna. 

När träbiten var jämn och fin skrev vi siffror på små knappformar och klistrade på. Det var bara till att följa beskrivningen i pysselboken.

Här är det färdiga resultatet. 

Rasmus har inte lika mycket tid över för pyssel nu. Ska man bli fotbollsproffs så gäller det ju att träna. Kanske Zoé också blir intresserad av att själv tillverka saker? Det är bara att vänta och se tiden an.