Igår sken solen och det var minusgrader. En perfekt dag att skogsvandra. För det mesta möter man joggare, barnvagnsförare, nån enstaka hjort eller kanin, men igår såg jag en polisbil som stod parkerad där inne. Jag saktade ner farten och tittade mig omkring ifall jag kunde upptäcka nån fartkamera. Man vill ju inte gärna bli haffad för fortgåing. Sanningen var nog den att polisens hundförare var i skogen och tränade med sina hundar. Det kändes lite extra tryggt att promenera motionsslingan, när jag visste att både polis och sökhundar fanns i närheten.
Varje tisdag är polisen och tränar sina hundar i "min" skog och visst känns det lite extra tryggt på promenaden då!
SvaraRaderaJag älskar att gå i skogen, men bara när det är fullt dagsljus.
SvaraRaderaÄr du säker på att det var hundträning?
SvaraRaderade kanske letade efter ett lik?
(har nog läst för många deckare)
mvh
I skogen är väl inte det första stället man tror att man ska möta polisen...???
SvaraRaderaVi har också promenerat i skogen, men inga poliser....dock kallt & grått.
Må väl och ha det gott!
Kram och vink från mig
Zoega: För en delår sen spanade polisen efter en våldtäktsman här i skogen, så det är kanske inte så säkert ändå.
SvaraRaderaMonica: En fördel med skogen är ju att man slipper ifrån blåsten åtminstone.
Ja, du får passa dig för fortgåing. För några år sen var det en som fick böter här i stan för att han cyklat för fort.
SvaraRaderaÖnskar att polisen fanns i vår skog också, men här är mest vildsvin.
Det lär finnas vildsvin här med, men tack och lov har jag inte stött på några.
SvaraRaderaVilken himlans tur att du saktade in...
SvaraRaderainte vill jag att du ska fastna på någon radar som en fartgångdåre.....
har själv varit ut med stavarna idag...
ensam ...
och det är rätt skönt man tänker så mycket på allt möjligt...
rensar tänkarskafferiet från negativa tankar och tillför syrerikapositiva tankar...
Tack snälla du för dina snälla ord om mitt bloggande och så glad och rörd att du gillar min blogg....
jag gillar din...
lite rakt på sakt och naket...
Tusen tack....
Jag får nog ta med stavarna i fortsättningen för det är ganska halt på stigarna. Alltid bra med lite extra stöd.
SvaraRaderaTur att du ktade ner farten,så att det inte blev fortgåendeböter...AhA! Du förstod varför jag köpte chokladen.(erfarenhet?).. Men idag har jag haft ont i halsen knappt kunna svälja spottet.. Natti!
SvaraRaderaVi har ett härligt motionsspår här mellan Klintehamn och där vi bor och där ser jag verkligen fram emot att få kolla in våren.
SvaraRaderaAnnars är det ännu lite nymodigt för mig att gå promenader i samhället. Det har jag ju inte varit bortskämd med precis.
När min mamma bodde på pensionärshemmet Åvallegården i Klintehamn var jag ofta ute med henne i rullstol och då gick vi och snokade runt i alla de nybyggda bostadsområdena, men det är 10 år sedan mamma dog, så det har byggts en hel del sedan dess.
Kram och godnatt!
Jag gillar visserligen skogen men föredrar att vara två på promenaderna annars kan det kännas lite skrämmande.För en massa år sen var jag med om en otäck händelse i en skog och sen dess är jag mycket vaksam.
SvaraRaderaKramar om och önskar dig en bra fortsättning på veckan :-)
Yvonne: Choklad hjälper mot allt. Ibland tar jag det i förebyggande syfte.
SvaraRaderaIngrid: Det är verkligen kul att följa årstiderna i skogen. Där händer nåt nytt varje dag.
Marianne: Jag tycker med det är trevligare med sällskap i skogen. När jag går ensam försöker jag göra det på förmiddagen, för då är det många ute och promenerar.
Jag blev alldeles kall när jag började läsa. Vilken tur att det inte var som jag först trodde. Snacka om att känna sig trygg. Lustigt det där när man går ut i skogen. Tanken faller mig aldrig in att det kan hända något. Jag tänker bara : Jag har ju mobilen med mig: Som om det skulle hjälpa.
SvaraRaderaKram
Jag blev lite full i skratt när jag läste din kommentar. Så tänker jag med...och som du skrev..vad hjälper det?
SvaraRaderatänk om polisen hade tagit fast dig för fort-gång :D
SvaraRaderakramar