När jag var tonåring tror jag att nästan alla flickor skrev dagbok. Det är möjlgt att någon pojke också gjorde det, men då var det i hemlighet. Det var väldigt viktigt vilka sysselsättningar som var lämpliga för såväl flickor som pojkar. Skönt att sunt förnuft råder nu. Min dagbok hade rosa pärmar med svarta silhuettbilder på mannekänger. Naturligtvis fanns det ett hänglås på den. Undrar var den har tagit vägen. Jag är inte så orolig för innehållet, för när jag bestämde mig för att sluta skriva så rev jag ut alla sidor i den och eldade upp. Jag tänker mer på pärmen. Den sparade jag i många år för att ha som ett minne, men eftersom jag flyttat runt lite till olika platser, så har den försvunnit någonstans på vägen.
Är det fortfarande populärt att skriva dagbok, tro? Säkerligen inte lika populärt som att blogga. Nästan alla bloggar oberoende av ålder och samhällsklass. Det kan vara ganska intressant att läsa dem. Det finns sådana som tipsar om mat, inredning, böcker, resor osv. Själv är jag väldigt svag för humorbloggar och de som har väldigt många foton på sina sidor. Riktigt som att skriva dagbok kan aldrig en blogg bli, även om man rapporterar om allt som hänt under dagen och vad man tänker eller tycker. När man skrivit klart i dagboken låste man den, och ingen annan hade tillgång till informationen. En blogg kan i stort sett vem som helst läsa, så det kan knappast bli några smaskiga hemligheter man delar med sig där.
Jag tycker det är lite synd när en del använder bloggen till att kivas. Ibland när man läser kommentarer efter inlägget undrar man om det är vuxna människor som skrivit det. Bråken är på sandlådenivå många gånger. Det är lite fegt att gömma sig bakom ett tangentbord. Varför inte konfrontera personen öga mot öga? Är detta geografiskt omöjligt finns ju alltid mail att tillgå. Men det är klart då vet ju inte alla andra hur tuff man är som vågar kläcka ur sig vad som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar