Mina största intressen har alltid varit barn, sömnad och språk. Som tonåring ville jag utbilda mig till antingen flygvärdinna eller modetecknerska. Mina föräldrar gillade inte detta alls. Flygvärdinna var väl inte precis vad de hade tänkt sig, och modetecknerska var helt uteslutet. Det var ett alldeles för osäkert yrke. Man skulle sträva efter att ha ett jobb som man kunde försörja sig på i tid och evighet. Jag föreslog då barnsköterska och det accepterades. Det var ett tryggt yrkesval. JOVISST! På den tiden var det så och vi hade alla i min kurs fått jobb innan vi var klara med utbildningen. Idag är det närmast skottpengar på barnskötare. Men vi är ett segt släkte!!!!!!
Jag har i och för sig aldrig ångrat mitt yrkesval. Då hade jag inte jobbat kvar inom yrket i 45 år. Men jag måste erkänna att det har påverkat mig i min syn på ungdomars yrkesval. Det är helt ok att ge råd men var och en måste själv få bestämma vad man vill jobba med. Idag finns det knappast några "säkra" jobb. Arbetslösheten kan drabba vem som helst.
Mina egna barn har fått utbilda sig till det som de själv har velat och det känns lite som en revansch för mig. Speciellt som de många gånger gjort just det jag inte själv fick möjlighet att göra när jag var ung; studera på Tillskärarakademin i Köpenhamn, åka på språkresa, resa överallt i världen och jobba utomlands.
Men det är aldrig försent att förverkliga sina drömmar. Jag har sedan mina barn blev vuxna utbildat mig på Tillskärarakademin och jag har rest mer än jag kunnat drömma om. Man ska alltid ha nåt att se fram emot. Då blir livet en FEST.
Och jag gick en den utbildning jag kom in på när inte betygen räckte till läkarprogrammet...Jobb har jag haft och helt OK har det varit men jag önskar jag gjort ett val som passat mig bättre. Eller att någon kunnat rådge mig så att jag kompletterat mina betyg och lyckats komma in på läkarprogrammet... Ja, ja, nu har jag andra drömmar och hoppas på att jag ska lyckas genomför dem.
SvaraRaderaDet var rätt smart att ändra bloggnamn...