Söndag

I morgon är första lediga vardagen. Det känns alltid lite speciellt. Då har man många, långa veckor framför sig. Och så mycket som ska hinnas med!!!!!!!! Varför inbillar man sig alltid att man ska var så effektiv under just den här tiden? Tror inte jag är ensam om att ha planerat in 1000 saker som aldrig blivit gjorda. Eftersom man har så lång tid på sig, så går det ju att ta det lite lugnt i början de första 2, 3, 4, 5 veckorna. Sen börjar paniken komma. Nu har halva sommarlovet försvunnit och man har bara vilat, vilket ju egentligen var meningen med att ha sommarlov. Sista veckorna gäller det att jobba på som en dåre för att hinna med åtminstone 500 av de saker som var inplanerade. Inte undra på att man känner sig helt urlakad när skolan börjar igen.

Men så behöver jag inte tänka mer, för MITT lov tar aldrig slut. Aldrig mer behöver jag ha dåligt samvete för att inte ha gjort en massa under en viss bestämd tid. Nu är jag min egen chef och det känns härligt. Jag tänker vara mycket generös med ledighet och andra förmåner. När det gäller utvecklings-och lönesamtal ska jag även där vara mycket tillmötesgående.