fredag 18 januari 2019

Sömnproblem


Det är ett dilemma det här med sömnen. När jag var tonåring hade jag svårt för att somna, men när jag väl somnade var det inga problem och jag kunde sova fram till middag ifall ingen väckte mig. Jag fick ofta höra att tonåringar var trötta och behövde sova mycket. 


Med åren ändrades inte mitt sovsätt något vidare utan jag var fortfarande en nattuggla som sov väldigt gott på morgonen. Dessvärre blev jag väckt av väckarklockans ilskna alarm varje morgon när jag jobbade. Med tiden vande jag mig klart vid det, eftersom jag inte hade något val. Hela vårt samhälle är ju uppbyggt efter morgonmänniskorna.

Jag har provat alla tips som stått i tidningar och som jag fått av vänner för att jag skulle ha lättare för att somna på kvällen. Jag fick också en hel del tips på vad jag inte skulle göra.....



.......som t.ex. att motionera precis innan läggdags, och det har jag inte gjort heller.


Jag läste också att det var inte bra att se något spännande på TV eller att äta strax innan man gick och la sig. Men alla bra deckarserier börjar inte förrän sent på kvällen och när jag då sitter där i men ensamhet blir jag så hungrig. Det blir några vändor till kylskåpet ibland. Detta hände inte varje kväll, men de kvällar jag försökte lägga mig tidigare somnade jag inte ändå.


Jag började acceptera det fastän jag alltid kände mig trött. Då läste jag att när man blev äldre fodrade man inte lika mycket sömn. Då kanske jag kommer att känna mig normal, tänkte jag. Men icke! Det blev fortfarande sena kvällar och sena morgnar och jag kände mig inte det minsta pigg.


Men så helt plötsligt blev det en ändring. Jag somnar i vettig tid på kvällen, men måste ändå ställa klockan på alarm, annars hade jag sovit fram till middag. Vilken grupp hamnar jag i då? Äldre tonåring???


Något annat som ändrat sig är sättet jag sover på. Förr for jag runt som en furie i sängen och lakanen låg i en enda röra. Göran sa alltid att jag vände mig inte i sängen som vanliga människor, utan jag  hoppade upp i luften och gjorde en dubbel Mollbergare med skruv innan jag damp ner på madrassen igen. Nu ligger jag nästan helt stilla hela natten. Visserligen använder jag numera dra-på-lakan och de sitter bättre fast än gammaldags underlakan. Jag känner mig faktiskt även piggare på morgnarna nu än jag gjorde när jag var yngre. 

Morgonstund har guld i mund.

18 kommentarer:

  1. Jag är också en utpräglad kvällsmänniska. Men har inga sömnproblem. Har alltid, nästan, relativt lätt att somna när jag lagt mig. Det svåraste är att komma till sängs :-)

    Sova tillsammans med dig när du var yngre låter litet farligt! Hur kunde man veta att du hamnade där du skulle efter en sådan volt ? :.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att jag hade en inbyggd GPS som hjälpte mig i hoppen.

      Radera
  2. Våra sömnmönster ändrar sig helt klart genom livet. Tonåriga söner är absolut bäst på att sova har jag kommit fram till. Jag somnar snabbt men vaknar nästan alltid efter någon timme vilket är irriterande. När klockan sedan ringer sover jag som bedövad. Jag tycker att ditt sömnsätt låter alldeles idealiskt!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns skönt att kunna somna i normal tid på kvällen.

      Radera
  3. Är det riktigt säkert att du inte sticker ut och springer en mara strax innan tolvslaget? :) Jag känner igen mig i mycket av det du skrev. Med skillnad att jag var lika pigg på morgonen och studsade upp ur sängen. Behövde knappt en klocka. Men det var då. Nu är det ofta problem med att somna. Tror jag är i samma grupp som du. Äldre tonåring. Låter rätt trivsamt.
    Helgkram Bosse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Jag lovar på heder och samvete att jag inte springer ut nåt på kvällen. Att vara äldre tonåring är ganska behagligt.

      Radera
  4. Jag har alltid haft god sömn, men visst blir det en och annan sömnlös natt när man har extra mycket att tänka på. Fast de där sömnlösa nätterna bekymrar jag mig inte så mycket över, för jag tror att man sover mer än man tror.
    Ha en skön fredag!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu när man inte måste gå till jobbet kan man ju ta igen den förlorade sömnen när man vill.

      Radera
  5. Det är som jag skulle skrivit detta inlägg själv, utom det om Mollbergarna (jag har alltid legat still som en död sill). Har varit nattuggla hela livet och haft svårt att somna. Så är det fortfarande. Och med tilltagande ålder och alltfler krämpor så blir ju sömnen knappast bättre. Vissa dygn somnar jag inte förrän morgonen gryr — eller lunchen är avklarad. Tur att man numera tillhör de "tärande". ;)
    Ha en fortsatt god fredag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett elände att ligga och vrida sig i sängen och inte kunna somna. Då är det nästan bättre att gå upp även om man inte orkar vara så effektiv.

      Radera
  6. Haha, en dubbel Mollbergare! Vilken syn! Jag har, till all lycka inte svårt att somna eller sova men sover desto bättre om jag har lite extra tyngd på mig när jag sover. Så på täcket lägger jag alltid ett tyngre täcke av något slag. Jag som normalt snurrar på jag också, sover rätt stilla nu för tiden när jag ligger i min kokong, som Uffe brukar kalla det. Kanske ett tips också för dig Gunnel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra idé. Jag har nog en sovsäck nånstans. Den borde duga.

      Radera
  7. Jag kan somna på en gång bara för att vakna efter ett par timmar.Fortfarande så snurrar jag runt i sängen som en propeller.
    S........Stefan kunde verkligen hantera sitt dragspel bra!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vaknar med efter ett par timmar men somnar om nästan genast.

      Radera
  8. Det är inte lätt att få någon ordning på sömnen,inte. När barnen var små så vaknade jag av minsta lilla knyst från deras sida. När de blev lite större så fick de ibland mardrömmar eller sjukdomar som gjorde att de delade säng med oss. Sedan kom tonåren och jag kunde inte slappna av förrän de kom hem någongång på nattkröken.
    Så följde skilsmässa och då var det ju helt hopplöst att sova.
    Nu är jag enastående och har jag nerkligen inget som egentligen behöver stöta min nattsömn. Men problem med sömnen har jag likafullt. Mer eller mindre.
    Jag får helt enkelt leva med det.
    Pettas tips här ovanför med ett exyta tungt täcke... det tror jag på. Ska kolla om edt hjälper mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känner igen din beskrivning av sömnen så länge man hade barn hemma.

      Radera
  9. Det finns säkert lika många råd för hur man ska somna som det finns människor. Själv sover jag för det mesta. Om jag inte kan sova beror det oftast på att jag redan sovit för mycket eller att jag är orolig för något. En vanlig orsak är att ja är orolig för att försova mig och då kan jag inte sova utan vaknar ofta och har ett enormt stresspåslag med hjärtklappning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går inte att själv styra när man vill somna. Sömntabletter är inget jag vill ta.

      Radera