Namnsdag

 

Idag har Sigrid namnsdag. Så hette min mor, som skulle ha fyllt 102 år idag. När hon föddes kunde hennes föräldrar inte komma överens om vad hon skulle döpas till, så hennes farmor kom med förslaget att titta i almanackan. Sigrid hade namnsdag den 15:e september och dagen efter var det Eufemia. Det namnet är borttaget från almanackan nu, och jag minns att mor tyckte det var bra, för hon gillade aldrig namnet.

Min mor fick leukemi året innan hon fyllde 80 och läkarna sa att hon kanske hade 3-4 mån kvar att leva. Det struntade hon i och kämpade på i ett år. Under sitt sista år bodde hon växelvis hos mig och min syster. Jag jobbade fortfarande men kunde ordna så att jag bara jobbade varannan vecka. Vi trodde mor skulle tycka det var jobbigt att fara mellan oss systrar, men hon tyckte bara det var kul. Hon packade så glatt sin väska när det var dags att åka till nästa dotter. Hon var en mycket omtyckt svärmor. Annars hade klart inte detta upplägget fungerat så bra. 

Mor var en riktig sagoboksmormor.......inte med vitt hår uppsatt i en knut i nacken.....men hon intresserade sig för att lyssna på barnen och gav sig tid med dem. Sex barnbarn hade hon och alla har så många roliga minnen av henne. Hon fick även träffa fem barnbarnsbarn, varav Rasmus var den yngste. 

Mor var väldigt positiv och ungdomlig i sitt sätt. Min syster och jag har kunnat prata med henne om allting och hon har lärt oss väldigt mycket. Hennes tålamod var enormt. Hon var så stolt och glad varje gång det föddes ett nytt litet barnbarn eller barnbarnsbarn. Nu när jag själv har barnbarn förstår jag precis den känslan hon hade. Det är drygt 20 år sedan mor gick bort, men hon är fortfarande oerhört saknad.