torsdag 25 februari 2021

Handtag, famntag, klapp eller kyss



När jag var barn såg jag alltid fram emot både mitt eget och kompisarnas födelsedagskalas. Förutom tårtan och godispåsarna minns jag att vi lekte olika lekar. Ifall det var både pojkar och flickor bjudna på kalaset lektes ofta Ryska posten. Den leken är troligtvis helt bortglömd idag. En fick gå ut ur rummet och vara "brevbärare" som kom med post, och en stod innanför dörren och frågade hur posten skulle överlämnas....med handtag, famntag, klapp eller kyss. Handtag, famntag, klapp och kyss är vanliga hälsningar idag även om det skiljer sig åt lite i olika länder. Här i Sverige har handslaget varit det mest vanliga i långa tider, men med mer och mer influenser från utlandet så har kramar och kindpussar nästan tagit över. Det äldst bevarade beviset på ett handslag finns på en stenrelief i Turkiet som är 2000 år gammal.

Seden att skaka hand tror man började som ett sätt att visa att man inte var beväpnad. Romarna tog tag i varandras armar för att kontrollera att de inte hade något vapen i rockärmen. I medeltida Europa sträckte riddarna ut en tom handflata för att visa att de var obeväpnade. Det ska även vara därifrån som vinkningen kommer. Naturligtvis finns inga bevis för detta men det kanske ligger ett uns sanning i det. 

Den indiska hälsningen Namaste tycker jag är så fin. Då för man ihop sina händer framför bröstet och bugar. Hälsningen har många regler och det som räknas som artigt i ett land kan vara oförskämt i ett annat. Det gäller verkligen att vara påläst så man inte skämmer ut sig. Seden att gnugga näsorna mot varandra tycker jag är den minst acceptabla hälsningen av alla. Kindpussar är ändå inte så nära och en del pussar ju bara i luften.

I Coronatider är det inte läge att använda någon av hälsningarna som förekom i Ryska posten. Det har blivit populärt med en ny hälsning där man rör vid varandras fötter. Det har visats otaliga gånger under sportsändningarna, som jag inte följer, men eftersom Göran sitter klistrad framför TV:n så går det inte att undvika vad som sker. Innan tåflörtandet var det vanligt att stöta armbågen mot den man ville hälsa på. Men är det egentligen så säkert? I butikerna står det att vi ska hålla minst 1 1/2 meters avstånd och jag mätte överarmen från min axel och fram till armbågen. Det blev drygt 30 cm. Jag tror inte jag har onormalt korta armar. Då blir det i bästa fall bara hälften av det rekommenderade avståndet. Låter man bli att nudda varandra är det väl ok, men jag har inte fastnat för detta sättet. Någon armbågshälsning kommer det inte att bli för min del. Det räcker så bra med att säga hej eller vinka. Men jag saknar att få krama om mina barnbarn.

Det är tre år sedan jag träffade alla fyra samtidigt och som det ser ut nu lär det dröja ännu ett tag innan min favoritkvartett samlas hos oss igen. 

28 kommentarer:

  1. Säga hej räcker gott! Handslag gillar jag egentligen. Är något rejält i det. Kram är absolut varför de närmaste.... gillar inte alls kram från vem som helst.
    Kindpuss av folk från andra länder har jag varit med om...nej tack.
    Förstår att du vill träffa alla dina små! Hoppas att världen snart blir mer normal! Och Ryskaposten har jag förstås också lekt.Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barnen växer så snabbt och man går miste om så mycket. Det blir aldrig detsamma att ses via datorn.

      Radera
  2. Det var en nyhet för mig om hälsningen. Men när man tänker till så var det logiskt.
    Jag kan inte minnas att mina tjejer lekte Ryskaposten, men jag har gjort det många gånger.
    Stefan och jag kramar om Astrid och Melker då vi träffar dem, och de hoppar alltid upp i våra famnar, mysigt! Sofie kramas också alltid, och har alltid gjort. Hon har alltid varit en riktig mammegris.
    Här får du en "blogg-kram" Det kan man väl kalla detta för!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! En bloggkram är garanterat riskfri.

      Radera
  3. Visst hälsar vi på varandra på olika sätt i olika kulturer och det finns en intressant historia bakom. Kramandet som alla ägnade sig åt för bara ett år sedan känns väldigt långt borta i dagsläget. Namaste tycker jag är en fin hälsning.
    Hoppas du kan träffa din kvartett snart men i ärlighetens namn ser det lite mörkt ut.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ser verkligen inte lovande ut alls.

      Radera
  4. Vad konstigt skrev en lite längre kommentar här att jag minns ryska posten och att jag numera bara hälsar med ett vanligt hej oavsett vem det är när jag ville publicera så försvann allt.. Hoppas det fungerar bättre nu.. Kram Nicki..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är glad att du försökte igen. Förstår inte varför det strular. Ett hej tycker jag fungerar bra som en hälsning.

      Radera
  5. Jodå visst lekte vi ryskaposten men för mig tillhör leken julgransplundringarna. Men jag tror inte att syskonbarnen (10 & 8år) är bekanta med leken. Håller med dig i de nya hälsningsritualerna räcker med att vinka på avstånd. Har vi nu klarat oss från sjukdom i ett år, vill det till att hålla i och hålla sig undan till man fått vaccinationen. Ha en bra dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gäller att var försiktig. Vi får ev vår första spruta i nästa vecka.

      Radera
  6. Så mycket kul som man hade förr i tiden med alla lekar.
    Nä, nu är det stopp på alla hälsningar med beröringar. Jag tycker armbågshälsningen är knasig och inte heller bra med avstånd.
    Det jag saknar är mina käraste barns och barnbarns kramar men det lär dröja.
    Kram!

    SvaraRadera
  7. Jo, jag minns kyss klapp eller klem som vi sa i Norge. Riktigt spännande lek :-)
    Hälsningsfraser har sin historia och får betydning på så vis. Handslaget gillar jag, men så klart också krama de en har nära.
    Jag har haft precis samma tankar som du kring de hälsningar som nu förekommer, människan är lite lättlurad eller hur?
    De där åren som gått sedan sist du såg dina har sitt att bära. Längtans blå blomma <3
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska bli så roligt när jag får träffa dem igen.

      Radera
  8. Den indiska hälsningen är jättefin och den tycker jag att vi ska ta till oss i stället för det där fåniga armbågs- eller tåflörtandet.
    Hoppas att du har en fin torsdag!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker också både armbågs-och fothälsningen verkar så tillkonstrad Det är mer stil över den indiska.

      Radera
  9. Jag hälsa inte heller med någon av de nya metoderna. Jag säger hej och tittar den andre i ögonen. Så kommer jag att fortsätta, ända tills det blir tillåtet med kramar igen. För de som vill ha en kram alltså. Alla är inte bekväma med det... och då blir det ingen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte om jag hade kunnat hålla balansen på ett ben medan jag hälsade.

      Radera
  10. Den indiska hälsningen är ju lik den thailändska, oh den gillar jag skarpt. Detta med kindpussar är inte min grej. "Lärde" mig den sedan i Frankrike där jag bodde ett år och pluggade. Problemet med franska kindpussar är att de inte alls stämmer överens med dom som utövas i andra länder - typ Italien. Frankrike börjar på vänster sida, medan Italien börjar på den högra. Japp, man möts liksom i mitten där...

    Har inte "corona-hälsat" på någon med en kroppsdel. Men jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte saknar en och annan kram från några personer...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag visste inte att det var en sån skillnad på kindpussandet. jag saknar också kramar...speciellt från barnbarnen.

      Radera
  11. Det var ett intressant inlägg och nytt för mig, om olika hälsningar
    Jag har inte använt denna armbåge hälsning, tyckt att det känts si så där.
    Om det nya med fötterna visste jag inte, men jag tittar inte på sport, är inte så intresserad.
    Fina barnbarn, förstår att du längtar.
    Trevlig helg.
    Varm kram!

    SvaraRadera
  12. Här blir det också ett hej verbalt. Och ett leende. Namaste tycker jag är en fin hälsning men inget jag tror kommer att bli vanligt här. Kramandet kommer nog tillbaka men jag tror att det mest blir med de allra närmaste, inte det där kramandet med alla människor som var innan pandemin.
    En fin lördag till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker kramandes känns naturligt med de närmaste men inte med alla andra.

      Radera
  13. Även hos mig hälsar jag med ett glatt hej. Och visst är det intressant att känna till och veta hur man hälsar världen över. här lärde jag mig lite nytt. Tack för det. Hälsningen "namaste" tycker jag mycket om men den passar tycker jag bästa där den redan finns.
    Och visst hoppas vi på ett vaccin så vi snart kan börja krama barnbarnen och våra vuxna barn igen.
    Önskar dig en fin helg.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kommer troligtvis att få vår första vaccindos på torsdag.

      Radera
  14. När jag var liten gick jag aldrig på någon klasskompis födelsedagskalas, jag var enda tjejen i klassen från åk 1 till 6 i en liten lantskola, hade en vedervärdig hemsk mobbande fröken som redan var pensionär men fick fortsätta arbeta och mobba.. Loven var min fristad och alla klasskamraters föräldrar (nästan) var bönder och det var jobb jämt vardag som helg... Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken hemsk skolgång du måste ha haft.

      Radera