tisdag 16 februari 2016

Dags att räkna ner


Min far berättade att när han gjorde sin militärtjänst så hade han en muckarkam som han drog av tänderna på för varje dag den sista tiden han var militär. Jag vet inte hur många tänder det är på en kam, men det kan nog vara lite olika. Syftet var ändå detsamma att när sista tanden togs bort så var det muck.

Jag har också varit inne på den linjen. Sista året jag jobbade före min pensionering berättade jag varje dag för mina arbetskamrater hur många arbetsdagar jag hade kvar. Jag trivdes jättebra på mitt jobb på Fritids bland barnen och jag hade världens bästa arbetskamrater så det var mest på skämt. Fast inte riktigt.....jag längtade verkligen efter att själv få bestämma över min tid och sen tänkte jag att jag skulle hinna göra så mycket roligt. Arbetstiderna satte lite käppar i hjulet där. Det är med glädje jag kan konstatera att jag trodde helt rätt. Det är toppen att vara pensionär, men på en punkt hade jag fel. Jag hinner inte alls med att göra så mycket som jag inbillade mig.


Mina arbetskompisar var mästare när det gällde att hitta på tokigheter, så när det var 28 arbetsdagar kvar för mig att jobba, så fick jag två presenter av dem. Den första var en muckarkalender som de hade gjort. Varje dag skulle jag dra av en lapp och då stod där hur många arbetsdagar jag hade kvar och ett litet meddelande med matnyttiga upplysningar. Den andra presenten innehöll en chokladask med hjärtformade praliner. Det fanns 20 st i den och de hade målat med krisyr på alla bitarna 20, 19, 18 osv ner till 1. När det var 20 dagar kvar skulle jag alltså få börja äta en chokladpralin också tills asken var tom.


När det var 10 dagar kvar fick jag en liten flaska champagne och här ovan är ett litet smakprov på visdomsorden de skrev till mig. Jag blev även påmind om när jag skulle lägga champagnen på kylning.


För en del år sedan bestämde jag med Katarina att jag skulle åka ner till henne och se på bröllopet när storhertigens son gifte sig. Det var en väldigt bra ursäkt för att komma ner och träffa Zoé. En tid innan det var dags att resa fick jag ett brev med en muckarkalender i.

Katarina är väldigt påhittig. När jag nu tyckte det var lite långt till påsk så ordnade hon så att jag kunde lägga in en nedräkningskalender på min blogg. Varje dag kan jag se exakt hur lång tid det är kvar innan Zoé dyker upp på infarten.

Den här sortens nedräkningar är minst lika viktiga som nedräkningen när en rymdraket ska sändas iväg. Dessutom är det betydligt billigare och mer miljövänligt.

32 kommentarer:

  1. Men så bra att du enkelt ser när den lilla prinsessan kommer. :)
    Ibland behöver man något visuellt.
    Verkligen trevlig gåva du fick av dina arbetskamrater.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade världens bästa arbetskamrater.

      Radera
  2. Så fiffigt med en nedräkningskalender. Och så kul att snart träffa Zoé snart igen.
    Jag har också nedräkning, det är 13 dagar kvar till dotterns bebis är planerad att komma. Men jag hoppas att bebisen kommer innan eller efter utsatt datum, 29 februari.
    Ha en bra dag! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kan vara kul att ha en "riktig" födelsedag varje år.

      Radera
  3. Härliga arbetskamrater du hade!
    Jag tänkte faktiskt på detta med kalender senast igår när jag såg småpojkarnas julkalender som alltid stannar kvar hos mormor efter den 24 december. Tänkte att man kanske kunde åstadkomma en nedräkning inför påsk och inför sommarlov. För mormor!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra idé! Konstigt att det inte säljs sådana mormor/farmorkalendrar. De hade blivit populära.

      Radera
  4. Fiffigt med nedräkning tills det är dags för något stort och viktigt! Ja, som att Zoé kommer t.ex. :)
    Vilken kul idé från dina arbetskamrater... så påhittigt och kreativt!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  5. kul, jag tror kvinnorna har lättare att gå i pension.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har man bara en hobby eller ett intresse så tror jag inte det är så besvärligt för någon. Nu har man all tid till sitt eget förfogande, och enligt mitt sätt att se räcker den dåligt till.

      Radera
  6. Jag har inte heller ångrat en dag, att jag slutade arbeta, även om även jag tyckte om mitt arbete.
    Litet kul med kalendrarna.
    Kommer ihåg att jag också fick något liknande av mina arbetskamrater.
    Vad ser du fram emot nu? / Britt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Zoé kommer upp påskafton. Långfredagen är ingen helgdag i Luxemburg. Efter påsk har hon 2 veckors skollov, så hon är åtminstone uppe en vecka.

      Radera
  7. Det finns otroligt många olika sätt att räkna upp eller ner. Min kompis hade ett måttband där hon klippte av en centimeter varje dag tills pensionärsmuck! Dina nerräkningar var både fina, kreativa och påhittiga! Visst är det härligt att bestämma över sin egen tid! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltid kul att räkna ner till något man längtar efter. Jag njuter av varje dag och har gjort så sen jag pensionerade mig. Härligt att få vara den som bestämmer vad jag ska göra.

      Radera
  8. Vilka fiffiga idéer!
    Och så bra att din dotter har lagt in nedräkningen här på bloggen :)
    Förstår att du längtar!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barnbarnsbesök är alltid roligt.

      Radera
    2. Vilka fina arbetskamrater du hade, för det var verkligen en rolig och fin gåva du fick av dom i nedräkning :-) .

      Radera
    3. Jag trivdes väldigt bra på mitt jobb med både barn och personal.

      Radera
  9. Förstår din längtan!!!! ...........SVAR...Det gick bra!!!!Massören anpassade sig efter hur jag mådde. Och nu mår jag bra ska äta och sen vila mej! Kram!

    SvaraRadera
  10. Rolig idé av din dotter! Då kanske man slipper den där "överraskningen" mot slutet, att det plötsligt bara är två dagar kvar och man har bara hunnit med hälften av det som skulle göras tills dess. Och så mycket sport som du har att se på tv kanske dagarna bara rullar iväg ;)

    Svar: Ja, det kanske är så. Mode i rädslor. Fast en viss typ av småbarnsföräldrar är bara för mycket, tycker jag.

    Ha det fint!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Ja, det är mycket sport hela månaden. Hur ska jag hinna se allt?

      Radera
  11. Vilka fina arbetskamrater du hade. Att sluta arbeta är ju en milstolpe i livet.
    Många har svårt att ställa om sig. Jag håller med dig att tiden räcker inte till
    för allt man vill göra. Kanske har jag för många önskningar.
    Det var en fin kalender du fick. Jag förstår att du längtar.
    Ha det bra.
    Kram Viola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror det är bättre att ha för många saker man vill göra än att sitta och inte veta hur man ska få tiden att gå.

      Radera
  12. Vilka härliga arbetskompisar du hade. Förstår att du har många roliga minnen från den tiden på fritis. Nerdräkningar är kul....man har liksom allt framför sig.
    Tisdagskramen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar att ha något och se fram emot.

      Radera
  13. Vilka underbara arbetskompisar. Hos oss brukar vi på sin höjd sträcka oss till lite lätt mobbning när det börjar bli dags för semester.....är det nån här som bara har två nätter kvar innan semestern, eller?! :)

    SvaraRadera
  14. Det var ett kul gäng och vi hade mycket roligt tillsammans. Det var stor spridning åldersmässigt och det var en stor fördel, tycker jag.

    SvaraRadera
  15. Men vilka härliga nedräkningsmakapärer du fått. Kanoners.
    Och nog sjutton är det viktigt med nedräkning.
    Jag ser fram emot när jag kan börja räkna neråt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är viktigt att ha koll på nedräkingen.

      Radera
  16. Verkligen härliga arbetskompisar du hade. Äga sin egen tid är guld värd!
    Så du går där å längtar till Zoetid du nu då!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina arbetskamrater var toppen! Nu är det nedräkning som gäller för Zoés påskbesök.

      Radera