SPA

I går eftermiddag plockade jag fram sax, borste och shampoo. Det var dags för ett bad, för man kunde nästan inte se att det var en liten vit vovve jag passade. Jag ropade på Santos och han kom skuttande glad i hågen. Han visste ju inte vad som väntade honom.

När jag lyft upp honom i badkaret och duschat honom såg han så ynklig ut. Shamponeringen gillade han inte, utan han riste på sig hela tiden, så jag hade minst lika mycket skum på mig som han. Till sist var vi då klara och jag tog fram ett badlakan. Jag torkade så mycket jag kunde, men när han kom upp på golvet så riste han på sig igen, och jag upptäckte snabbt att jag hade nog inte torkat honom alls. Sen blev det rallyspring i huset med högt motorljud och avtorkning på alla mattor....ungefär som när tävlingsbilarna kör in i depån för att  byta hjul. Santos tog sig bara en extra torkning, sen rusade han vidare. När han tröttnat och äntligen stannat upp lyckades jag fånga in honom. Jag tror inte att han ogillade att jag fönade honom, för han satt väldigt stilla, men att klippas och borstas däremot gillade han inte det minsta. Han rullade ihop sig som en boll, så jag kom inte åt att borsta honom mer än på ryggen. Mage och ben var helt förbjudna områden. När jag försökte ställa honom upp bara ramlade han ihop i en hög....precis som en lealös trasdocka. 

Han visade tydligt att jag var inte hans kompis längre. Det gick inte att ta fel på den blicken och det ansiktsuttrycket. För att bättra på mina odds så fick han några extra Frolic. Jag hade egentligen tänkt baka cupcakes, men det hann jag inte. Det får bli till nästa Spabehandling. Då kanske Santos tycker det är värt besväret att lida pin för att bli fin.