måndag 20 maj 2013

Liten blir stor


I år fyller Emil i Lönneberga 50 år. Alla Astrid Lindgrens figurer börjar bli lite till åren komna nu. Tänk att ha en sådan fantasi och förmåga att skriva så som hon gjorde. De barn som inte hört en berättelse av Astrid Lindgren är nog lätt räknade. När jag var barn läste jag om Kajsa Kavat. Det är kanske den berättelse som har blivit minst uppmärksammad. Jag gillar den, för den berättar lite om hur vardagen var för människor förr i tiden. Mycket har blivit annorlunda, men för den skull inte alltid bättre. Att barn lämnades på trappan utanför någons dörr, som någon gjorde med Kajsa Kavat, är kanske inte så vanligt idag. Men jag tycker det var ett humanare sätt än som det man läser om idag att barn lämnas inlindade i plastkassar ute i parker eller i soptunnor.

Böckerna om Kalle Blomkvist var spännande och jag tror det var där mitt deckarintresse väcktes. Det har hållit i sig genom alla år, och via Femböckerna gick jag vidare till Agatha Christie och andra bra deckarförfattare. Astrid Lindgrens böcker har säkert varit inkörsporten för många som blivit bokslukare.  Rasmus på luffen är ännu en söt barnberättelse, och den betyder nåt speciellt för mig eftersom huvudpersonen heter Rasmus.

Den mest berömda figuren är med all säkerhet Pippi Långstrump. Idag en dam i sina bästa år. Vi är nämligen jämngamla. Hon har alltid varit min favorit. Inte bara för att hon har rött hår (som jag alltid velat ha) utan för att hon var så påhittig. Jag tror hon hade gillat att gå på loppisar. Där kunde hon hitta massor av saker som hon kunde använt. Att gå på loppis är ju lite som att gå på skattjakt. Man hittar alltid en grej som man kan förvandla till något annat. Hon hade en förmåga att göra de tristaste saker roliga, som att skura golv med skurborstar på fötterna t.ex. I hennes värld behövde man inte konstra till saker och ting. Man fick vara precis som man ville.

När jag nollade senast hade jag ett kalas med Pippitema. Placeringskorten, som var en bild på Pippi, klippte jag i två delar som två pusselbitar. En bit la jag på tallriken och den andra i en korg. Gästerna fick sen plocka en pusselbit därifrån och leta upp var den passade till. På så vis blev det en ganska kul och oväntad blandning vid bordet. Jag minns inte vad jag bjöd på, men det var inte pannkakor, även om det hade varit det mest riktiga. Barnen uppskattade sockerdricksträdet. I stället för plommon så hängde det sockerdricksflaskor från mitt plommonträd. Det trädet är bra till mycket. Jag hade faktiskt en väldigt stor krukväxt på den tiden...en Benjaminfikus. Den var nästan en meter hög. I den hängde jag lite mindre flaskor med annat innehåll för de vuxna gästerna.


Om några år fyller Pippi och jag jämnt igen. Vad ska vi hitta på då? Kanske nåt med guldpengar och apor.

19 kommentarer:

  1. Är det 40?? Ta guldpengar för det tycker alla om...Han gjorde flera stycken gung-ÄLGar som han har sålt!! Solen är här också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så rätt. Jag fyller 40 nästa gång...drygt 40.

      Radera
  2. Älskar Astrid Lindgren & har ett "eget" litet Bibliotek med bara Barnböcker hihi
    Jag skulle "kört på" Aporn fast Guldpengar är ju inte helt fel ;)
    Ha en fin dag önskar jag som smygit in via ~ Bloggnytt ~

    /Kram Annmi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen hit! Kul och höra att du med gillar barnböcker. Jag har också en speciell avdelning i min bokhylla. Perfekt när barnbarnen vill lyssna på en saga.

      Radera
  3. Astrid Lindgren är nog hela världens sagotant, hennes berättelser om Emil och Pippi osv kommer nog alltid att leva kvar, vet du, jag har läst Emil på finska jag :)
    kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj vad spännande! Vad heter han på finska?

      Radera
  4. Sv: "Emil i Lönneberga" heter Vaahteramäen Eemeli" på finska :)
    kramar

    SvaraRadera
  5. Astrid i mitt hjärta, ja, jag vågar påstå att vi alla har henne där. Oförglömlig och helt underbara sagor och berättelser lämnade hon efter sig. Det är verkligen njutbart att läsa hennes böcker. Man behöver inte vara barn för att tycka det.
    Och tänk, att Emil fyller femtio år!

    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer att Astrids böcker passar för alla åldrar, och man kan läsa dem om och om igen.

      Radera
  6. Underbara Astrid....Vad fiffigt att ha ett Pippikalas...Jag blir lite sugen på att härmas när jag fyller 0 nästa år;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är kul när man har ett tema på en fest, och det är mycket enklare att ordna med.

      Radera
  7. Du och jag har vandrat samma stig i bokvärlden. Astrid L, Femböckerna och AC. Jag har kvar alla 21 femböckerna. Tänk att Astrid aldrig fick Nobellpriset i Litteratur. Vilken miss. Spännande kalas du hittar på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med om att det är en stor miss med Nobelpriset. Agatha Christie-böckerna är bra, för de är inte så råa. Jag gillar engelska deckarserier.

      Radera
  8. Du har verkligen barnasinnet kvar. Låter hur kul som helst. Ang. Transsylvanien återkommer jag. Sejour i Skåne för tillfället. När kommer Zoe?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Zoe kommer inte förrän i början på augusti. Jag är så nyfiken på din beställning.

      Radera
  9. Jag gillar Pippi bäst.
    Är lite förvånad att jag inte kommer ihåg alla Astrid Lindgrens böcker, för jag lånade och läste så mycket när jag var ung på biblioteket. Vet att bibliotikarien hade fullt upp med att hitta nya böcker åt mig, eftersom jag läst allt som fanns på barnavdelningen. Men andra ord borde jag ha läst alla Astrid Lindgrens böcker, men ingen annan än Pippi har jag kvar i minnet. Sen har jag givetvis kommit i kontakt med dem när jag blivit äldre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pippi känner nog alla barn lite runt om i världen till.

      Radera
  10. Kanske kan önska dig lite guldpengar i present? Det vore väl inte fel. Astrid borde ha fått Nobelpriset, hennes böcker har kvaliteter som få andra kunnat prestera. Tänk att hennes figurer är spridda över hela världen och alla barn gillar dem. Men nu finns förstås en risk att hon mest ses på film och video och inte läses så mycket. Tråkigt för då går barn miste om hennes goda spårkhantering.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken utmärkt idé! Man får hoppas att de flesta föräldrar börjar läsa hennes böcker för sina barn. Då tror jag att de i sin tur blir intresserade av att fortsätta med det. Filmen kan ju vara ett kul komplement liksom teater.

      Radera