torsdag 15 september 2011

Mor, Mormor och Gamlamormor


Idag har Sigrid namnsdag. Så hette min mor. Hon hade även födelsedag den här dagen. I år skulle hon ha fyllt 87 år, men tyvärr gick hon bort för drygt 6 år sedan. Hon berättade att när hon skulle döpas, så kunde inte hennes föräldrar komma överens om namnet. Då kom hennes farmor med ett förslag. Eftersom hon var född den 15:e september och Sigrid hade namnsdag den här dagen, så fick tilltalsnamnet bli Sigrid. Dagen efter hade Eufemia namnsdag, i den gamla almanackan, och då fick hon ha det som andra namn. Så enkelt löstes det problemet.

Min mor var jätteduktig på att sy, sticka och virka. Hon var intresserad av i stort sett allt som hade med textilt hantverk att göra. Inte konstigt kanske att både jag och mina döttrar ärvt hennes intressen. Katarina, som släktforskar, har upptäckt att det fanns många skräddare i vår släkt långt bak i tiden. Där har vi kanske förklaringen till intresset för textil. Min mor jobbade som pälssömmerska innan jag föddes, och hon sydde sen i stort sett alla kläder till mig och min syster. På den tiden sparade man gamla kläder och sydde om för att det var ekonomiskt nödvändigt. Idag har det blivit en trend. Det är faktiskt roligt att se vad man kan göra av ett gammalt plagg. Slit-och-släng är inget jag gillar. Kanske för att jag är uppväxt med mors inställning till hur man tog hand om saker.  

Min mor var hemmafru alla år jag gick i skolan. Jag minns hur hon plockade bär och odlade grönsaker för att sylta, safta och konservera. Någon köksträdgård att tala om har jag inte, men däremot är det kul att gå in i skogen och plocka bär och nypon. Det är så enkelt nu att köpa allt färdigt till hyfsade priser. Att plocka nypon och annat gör jag mest för att det är så skönt att komma ut i skogen.

Mor hade barnasinnet kvar i alla år. Hon hade en härlig humor och huvudet fullt av tokiga infall. Därför kom hon väldigt bra överens med barnbarnen. Alla mina barn har varje sommarlov tillbringat några veckor hos mormor och morfar i deras stuga i Sjöbo, ibland tillsammans, men oftast var för sig. Då hade de ju chansen att få vara i centrum hela tiden. Ibland är det nyttigt att inte föräldrarna är med överallt. De har alla tre många roliga minnen från sina vistelser hos mormor och morfar.

Min mor var en väldigt generös person och hjälpte till på alla sätt hon kunde. Hon intresserade sig för både barn, barnbarn och barnbarnsbarn, och därför kändes det helt naturligt att hon skulle vara delaktig i allt. Hon var i stort sett aldrig ensam, även om hon var änka de sista 5 åren av sitt liv. Det är en stor fördel att kunna umgås alla generationer. Man lär sig nya saker hela tiden. 

Det är roligt att sitta och tänka tillbaka på allt kul man gjorde tillsammans med mor, och allt tokigt hon sa och gjorde. Det lättar upp saknaden lite.

11 kommentarer:

  1. Så fint du skriver om din mor. Klem til deg. :-)

    SvaraRadera
  2. Vilka fina minnen du har. Ibland undrar jag om det var bättre förr. På ett sätt med närheten men vad mycket slitsammare det var. Fråga om vad man skulle välja om man fick
    Kram

    SvaraRadera
  3. Så fina minnen du har kvar och vilken skillnad det var förr mot nu i det här slit o släng samhället. Men det var nog bättre kvalitet på det som tillverkades tidigare också.

    Jag har en systemkamera som jag använder oftast och en kompaktkamera som jag mellan varven använder. Tror att bilden på fuschian är tagen med systemkameran, för då kan jag komma nära.

    SvaraRadera
  4. En underbart fint skrivet och återgivna minnen!

    Ha ha äppel svarven, ja...den såg jag reklam för och jag kommer ihåg att mormor hade en, liksom mandelkvarnen! Nu tror jag jag skall investera i en köttkvarn för att fixa köttfärsen själv, det vore nog nåt dä....

    Natti natti
    kram

    SvaraRadera
  5. Du skriver så fint om dina minnen av din mamma.Jag blir både glad och lite ledsen....Inte för att allting är sämre idag men barnen hade nog mått MYCKET bättre av att få ha närmare kontakt med den äldre generationen på vardaglig basis. Min mamma var också fantastisk och det talar jag om för henne så ofta jag kan. Nu bor hon på ett "hem" och kan varken sy eller sticka men våra minnen kan ingen sudda ut. Kramar om och önskar dig en skööööön helg!

    SvaraRadera
  6. Hej! Kul att du kom på besök till mej. Min mormor var pälssömmerska och jag fick nog lite av hennes gener för jag har varit ganska bra på att sy... Ja tänk om vi kunne tänka gott om varandra ... Fel och brister har vi alla och vi vet själv om dom.Och behöver ingen som kommenterar dom.Beröm har en positiv påverkan .Välkommen igen!..Kram!

    SvaraRadera
  7. Så mysigt det du berättar om din mor

    Min mamma var också duktigt på att sy, sticka och virka och gjorde de flesta kläder till oss barn
    och hon sydde också om gamla kläder
    och precis som din mamma var min mamma också hemmafru.
    och vi plockade också bär som mamma sedan gjorde saft, sylt osv. av
    och bakade även allt matbröd själv

    och ja, positiva minnen lättar upp saknade lite
    kram

    SvaraRadera
  8. Tack för alla vänliga kommentarer.

    SvaraRadera
  9. Ja då har du säkert sömmerskekunskap i generna. Intressant att läsa om din mor . Spännande med släktforskning!

    SvaraRadera
  10. Kul att Du tittade in hos mig! Visst kan man bli nostalgisk när man tänker på hur det saftades och syltades och togs till vara förr. Och man sydde om i all oändlighet och repade upp garn från utslitna strumpor och stoppade strumpor och lappade kläder. Huvudsaken var att man var hel och ren, lappat och stoppat var helt ok för oss vanliga barn.

    SvaraRadera